Vill börja med att säga att jag förstår hur ledsen och stressad du känner dig. Förlust av blekingeankor känns alltid eländigt, man tycker sig inte ha råd med det.
Vad som har hänt kan jag inte gissa. Olyckor där ankor bryter halsen av sig har jag hört talas om, när de försökt fly undan rävattack, men det är knappast troligt att hon brutit nacken inne. Att en andrik, eller flera som är på henne samtidig, bryter nacken av en hona skulle kanske kunna inträffa. Men det är definitivt inget som brukar hända.
Men om en anka ligger död så är de andra gärna där och drar i den, så om hon låg konstigt och såg plockad ut så kan det vara den enkla förklaringen. (Har en gång varit med om att en gåshona dog under natten, henne hittade jag på morgonen tillsammans med den förtvivlade gåshanen. Han stog PÅ henne och försökte få kontakt med henne. Hon var platt, men jag är säker på att det inte var hannen som tagit henne av daga.)
Vad du ska göra kan jag inte riktigt råda. Känner du att den klena ankhanen inte är riktigt duglig, så tycker jag att du kan överväga att ta bort honom. (Men om han har med honas död att göra är nog ganska osäkert.) Man kan inte göra mycket annat än att gå efter vad som känns rätt i dessa lägen. En ankhane med klent förstånd gör kanske mer skada än nytta i genbanken, och hur det är ställt med honom är du mest skickad att avgöra. Prata med genbanksansvarig om du känner dig osäker.
Om du inte gett ankorna selén tycker jag att du ska börja med det, selénbrist kan ofta misstänkas när ankor eller gäss dör oförklarligt. Om inte annat så är det en bra förbyggande åtgärd inför avelssäsongen. Ge till exempel Tokosel, dosera per kilo enligt packsedelns rekommendation.
Obduktion kan vara för sent påtänkt, men annars är det ett bra sätt at försöka få redan på vad som ligger bakom dödsfallet.
Rutiner för att skicka in döda djur till SVA:
http://www.sva.se/sv/navigera/tjanster_produkter/Patologi/Doda-djur/