Fråga hönspanelen!
 
Välkommen %1$s. Var snäll och logga in eller registrera dig som ny medlem.
Har du inte fått ditt aktiverings-e-postmeddelande?
1 757 inlägg 481 ämnen 457 medlemmar
Kackel - Frågor och svar  |  Frågor och svar  |  Arkiverade frågor  |  Raser, bevarande och genetik  |  Varför dvärghöns? « föregående nästa »
Sidor: [1]
Författare Ämne: Varför dvärghöns?  (läst 1969 gånger)
Manne
Frågeställare

: 3


« skrivet: 5 mar 2010 kl. 22:59 »

Jag funderar på att skaffa höns och har senaste veckorna plöjt en hel del litteratur på området. Jag har ännu inte kommit så långt att valet av ras är klart. Det pendlar mellan Hedemora (ett logiskt val), Öländsk dvärg (eftersom de är så överlägset fina) eller att strunta i rasrent och blanda (starta min egen lantras). Något jag har svårt att få svar på är fördelar och nackdelar med dvärghöns kontra fullstora höns.

Tex tycker jag det verkar som att dvärghöns har större ägg i förhållande till kroppsvikt. Borde inte detta innebära mindre foderåtgång i förhållande till ägg? Varför hålls i så fall inte dvärghöns i äggindustrin?

Fler dvärghöns kan samsas per kvadratmeter i hönshuset. På samma yta skulle jag alltså kunna hålla en större flock dvärghöns och därmed ett bredare genetiskt underlag, eller?

Är dvärghöns mindre härdiga än fullstora, tex känsligare för kyla pga sin lägre kroppsvikt? (Jag bor i Lappland)

/Manne
Ronny Olsson
*Hönspanelen

: 250


« Svara #1 skrivet: 9 mar 2010 kl. 05:34 »

Svårt att väga fördelar och nackdelar med dvärghöns mot stora höns. Om du jämför öländska dvärghöns med hedemorahöns så äter ju klart dvärghönsen mindre och värper minst lika stora ägg i förhållande till kroppsvikten,  men å andra sidan värper de inte lika många ägg. Hugget som stucket skulle jag säga. Som jag skrivit i ett annat svar på en liknande fråga så bör man nog välja det man känner mest för.

Att göra en egen "lantras" tar många hönsgenerationer innan den blir anpassad och stabil. Att blanda dvärghöns och stora höns har fler nackdelar än fördelar. Då är det enklare att välja en lantras som redan är är "färdig".

Små ägg är inte lika eftertraktade av konsumenten och betingar ett lägre pris än stora, trots att det egentligen borde vara tvärtom. Ett kilo små ägg har nämligen större guleprocent än ett kilo stora och dessutom lite mindre skalprocent.

Du frågar om en större flock ger ett bredare genetiskt underlag. Ja, det kan det ju i och för sig innebära, men viktigast är att ha en så jämn könsfördelning som möjligt. I praktiken innebär det att man bör hålla flera tuppar.

Jag tror inte att det är någon principiell skillnad i klimatisk härdighet mellan dvärghöns och stora höns. Det skulle i så fall vara tvärtom som du antyder, om det finns mycket begränsat med foder, alltså att en liten höna håller värmen lättare än en stor. Men så snål med fodret är det förhoppningsvis ingen som är. Hedemora är den nordligast anpassade av våra svenska lantrashöns och borde vara den som tål kyla bäst av dessa.
Manne
Frågeställare

: 3


« Svara #2 skrivet: 9 mar 2010 kl. 21:22 »

Tack för svaren!

Att starta en egen lantras var inte allvarligt menat. Det är lite svårt att få med nyanser av ironi i skriven text.

Intressant att skaldelen är lägre hos dvärghönsägg än hos vanliga. Jag skulle ha gissat på motsatsen.

Även intressant att dvärghöns (generellt antar jag) lägger färre ägg. Hur kommer det sig? Har de avlats mer som sällskapsdjur än produktionsdjur, eller tar de procentuellt större äggen mer återhämtning i anspråk?

mvh/ Manne
Ronny Olsson
*Hönspanelen

: 250


« Svara #3 skrivet: 11 mar 2010 kl. 23:42 »

Intressant att skaldelen är lägre hos dvärghönsägg än hos vanliga. Jag skulle ha gissat på motsatsen.

Även intressant att dvärghöns (generellt antar jag) lägger färre ägg. Hur kommer det sig? Har de avlats mer som sällskapsdjur än produktionsdjur, eller tar de procentuellt större äggen mer återhämtning i anspråk?

Jag har kollat upp det där med % gula, vita och skal. Hittade uppgifterna i Fleming Schiöttes bok "Hönsskötsel på rimligt vis". På sidan 45 finns en tabell där man vägt ägg från lite olika raser/hybrider.

Ett ägg på 30 g = 40 % gula,    43,3 % vita, 16,7 % skal.
Ett ägg på 45 g = 33,3 % gula, 48,9 % vita, 17,8 % skal.
Ett ägg på 50 g = 32 % gula,    50 % vita,     18 %    skal.
Ett ägg på 55 g = 30,9 % gula, 50,9 % vita, 18,2 % skal.
Ett ägg på 60 g = 30 % gula,     51,7 % vita, 18,3 % skal.
Ett ägg på 65 g = 29,2 % gula,  52,3 % vita, 18,5 % skal.

Det är nog så att stora höns överlag har avlats mer för "produktion" än dvärghöns.
« Senast ändrad: 12 mar 2010 kl. 00:08 av Ronny Olsson »
Manne
Frågeställare

: 3


« Svara #4 skrivet: 15 mar 2010 kl. 22:02 »

Tack för svaren, läser nu din bok "genbanker och rasramar". Flemming Schiötte får vänta ett par dagar på nattygsbordet.
Maria Eriksson
Hönspanelen

: 75


« Svara #5 skrivet: 16 mar 2010 kl. 13:37 »

He!

Jag bor i Ångermanland och har både Hedemorahöns och Öländska dvärghöns. Jag kan naturligtvis bara tala för mina djur men jag ser en stor skillnad i härdighet mellan de båda. Hedemororna får gå ut stora delar av vintern om de vill medan dvärgarna måste jag hålla stängt för i stort sett hela vintern då deras kammar och slör lätt får förfrysningsskador.
I övrigt så är dvärgen precis som Ronny påpekat en mycket lättfödd höna som jag inte riktigt vet vad de lever på då foder åtgången är försvinnande liten. Vidare är de är mycket ruvningsvilliga, trevliga och oerhört vackra att se på. Äggen är som sagt naturligtvis mindre men det är bara att ta två istället för ett så det ser jag inte nägon nackdel med.

Båda raserna fungerar aldeles utmärkt så välj med hjärtat!
Ann Perdal
Frågeställare

: 12


« Svara #6 skrivet: 25 maj 2010 kl. 10:37 »

Hej!

Ser att detta är en rätt gammal tråd men väljer att svara då jag har både Åsbohöna och Gammelsvenska Dvärghöns i Luleå. Dvärghönsen skulle jag vilja säga är en lika bra hushållshöna som övriga även om de lägger mindre ägg. Som det har sagts tidigare är de goda ruvare, bra mammor och fantastiskt aktiva fodersökare från tidig morgon till sen kväll om de får möjlighet. För mig känns det rätt att just för att dvärghönsen är små med en tunnare kam och haklapp hålla ett par grader varmt inne. Efter 10 år med dvärghöns har de ännu inte haft några kroppsdelar med förfrysningsskador även om vattnet inne ibland kan frysa om vintern eller när de går ut vid många minus. Utifrån min erfarenhet av dvärghöns vill jag säga att de är väldigt tåliga även om de förhållandevis är rätt små (och som gammelsvenskarna inte har funnits lika länge i vårt land som många andra lantraser). Jag vill också säga att de är individer så medan en höna kan bala ute i snön vägrar en annan att sticka ut näbben.

Jag vill gärna rekommendera dvärghöns eftersom det är en duktig hushållshöna - en stora höna i ett litet format.
« Senast ändrad: 25 maj 2010 kl. 15:37 av Ann Perdal »
Sidor: [1]
« föregående nästa »
    Gå till:  


     
    SMF 2.0.1 | SMF © 2011, Simple Machines